lite trött idag...
Jag är en väldigt modig gris som tål det mesta.Matte och husse kan ha en annan åsikt i den här frågan, men det är mig alla borde lyssna på, jag har bäst koll!
Även om jag är modig och orädd och ganska kaxig för min storlek så kan det komma tillfällen när jag behöver låtsas vara lite rädd för att hjälpa matte och husse med sina rädslor.
I natt till exempel...
Jag låg och sov i godan ro i soffan när jag plötsligt stördes så in i hoppsan av en jobbig dröm. Inte så att det var en mardröm eller nåt, bara lite jobbig i största allmänhet (den handlade om små elaka hundar, duschar, vattenpölar och bilåkning, mina favoriter kort sagt). Då tänkte jag att matte antagligen måste vara väldigt uppskrämd av allt mörker och annat skumt.
Så jag tänkte gå in och kolla hur hon hade det i sovrummet.
Då brakade det till utanför altandörren!
Jag fick springa fort, fort in till matte och husse, hann knappt fråga om jag fick komma och lägga mig, jag sladdade till och med på golvet när jag rundade soffan...
Matte var snäll och lät mig sova i fotändan av sängen och när jag väl låg där kom jag på att braket antagligen var en spårvagn som satte fart... he he, tur att jag inte satte igång att skrika också, då hade det ju kunnat bli pinigt...
Matte var förresten på sin nya träning igår, hon har bytt från Kickboxning till vanlig boxning och hon tyckte att det var jättekul men gnällde en massa om hur otränad hon var när hon kom hem. Vaddå otränad tyckte jag, hon hade ju nyss tränat? Då är man väl nytränad, eller?
Hon gnällde lite om hur små alla andra var också och att hon kände sig som en tant bland alla sextonåringar, men jag tyckte att hon fick sluta klaga. Hon kan väl säga att hon är arton, det tror ju åtminstone alla kassörskorna på systembolaget att hon är när hon försöker handla där utan att ta med sig legget...
Nä, nu är det snart dags för lunchsovningen.
Ciao!
/R.
Även om jag är modig och orädd och ganska kaxig för min storlek så kan det komma tillfällen när jag behöver låtsas vara lite rädd för att hjälpa matte och husse med sina rädslor.
I natt till exempel...
Jag låg och sov i godan ro i soffan när jag plötsligt stördes så in i hoppsan av en jobbig dröm. Inte så att det var en mardröm eller nåt, bara lite jobbig i största allmänhet (den handlade om små elaka hundar, duschar, vattenpölar och bilåkning, mina favoriter kort sagt). Då tänkte jag att matte antagligen måste vara väldigt uppskrämd av allt mörker och annat skumt.
Så jag tänkte gå in och kolla hur hon hade det i sovrummet.
Då brakade det till utanför altandörren!
Jag fick springa fort, fort in till matte och husse, hann knappt fråga om jag fick komma och lägga mig, jag sladdade till och med på golvet när jag rundade soffan...
Matte var snäll och lät mig sova i fotändan av sängen och när jag väl låg där kom jag på att braket antagligen var en spårvagn som satte fart... he he, tur att jag inte satte igång att skrika också, då hade det ju kunnat bli pinigt...
Matte var förresten på sin nya träning igår, hon har bytt från Kickboxning till vanlig boxning och hon tyckte att det var jättekul men gnällde en massa om hur otränad hon var när hon kom hem. Vaddå otränad tyckte jag, hon hade ju nyss tränat? Då är man väl nytränad, eller?
Hon gnällde lite om hur små alla andra var också och att hon kände sig som en tant bland alla sextonåringar, men jag tyckte att hon fick sluta klaga. Hon kan väl säga att hon är arton, det tror ju åtminstone alla kassörskorna på systembolaget att hon är när hon försöker handla där utan att ta med sig legget...
Nä, nu är det snart dags för lunchsovningen.
Ciao!
/R.
Kommentarer
Trackback
