Rufus

Förut bodde det en tjej i vår trappuppgång som hade en stor bula på magen.
Igår tyckte jag att jag såg henne igen, fast jag var inte säker för det var ingen bula kvar på magen.
Istället hade hon en stor vagn (och en stor drasut till kille som drog vagnen).
Jag tänkte att det kanske var mat däri så jag sneglade lite extra noga på den.
Då skrek vagnen!
Jag blev jättepaff och kom alldeles av mig!
Tjejen med bulan på magen (fast utan bula nu då) tog fram en liten, liten människa från vagnen och lyfte ner honom till mig.
Jösses va gott han luktade!
Jag fick nosa honom i magen massor och fick finna mig att bli lite kickad på snoken. Det var lätt värt det!Han ska bli min nya kompis!
Fast jag är ändå inte säker på att jag ska önska mig en i julklapp.
De låter ju ganska kul men det är nog ungefär lika kul som när husse spelar Blind Guardian - inte så skoj i längden.
Och dessutom blir det nog svårare att smita in och få sova hos matte ibland om det ska vara en sån där liten sak där som ska ha mat och så.
Jag tycker att matte och husse ska koncentrera sig på bara mig och min mat!
Husse håller nog med mig. Matte också även om vi kunde enas om han luktade så gott…

/R.