Rufus

Det där med att sätta på sig konstiga gummikläder och dyka ner under vattenytan för att sedan stanna där minst en halvtimma har jag inte förstått mig på så mycket.

Matte och husse sysslar med det ibland däremot.

Tokstollar.

Jag tycker dock att de borde dra lärdom av helgens bravader och inse att det nog är någon som inte vill att de ska syssla med undervattensaktiviteter...

Planen var att göra två dyk.

Såhär blev det:

En av grabbarna inser att han glömt sin 13000kr-kamera på trottoaren i Linnéstan.

Katastrofen sprider sig aningen i lägret men efter samtal till flickvännen inser han att han har ruskigt snälla grannar!

Husse dök visst med ny utrustning och hade lite svårt att orientera sig i början men det rättade snabbt till sig och dyket kunde gå vidare utan problem.

Matte lastade på sig ALLDELES för mycket vikter, sjönk som en sten, fick kämpa med avvägningen jättemycket, drog slut på luften tre gånger så fort som alla andra (ingen överdrift), öronen började värka efter ett tag (jag får ont i öronen bara av att höra om eländet), hon fick till slut andas med kameraglömmarkillen och tvingade alla andra att vända pga att hennes luft tog slut, sen fick hon två ordentliga kallsupar på rad och övervägde nöduppstigning, valde ändå att fortsätta...rakt in i en brännmanet och bränner upp hela den fria ytan av ansiktet, tappar slutligen flaskan och får simma med den i handen/med hjälp av husse till stranden i ett försök till ytsim.

Det var första dyket!  (Någonting säger mig att de kanske borde gett upp här)

Sen åkte de till Kungshamn för luftpåfyllning och dyk på ett häftigt vrak som heter Krossaren.

(jag tycker att det låter superläbbigt att dyka på ett vrak men de är ju som sagt bara människor)

Luftpåfyllningen tog extremt lång tid pga synnerligen förvirrade ynglingar som inte hade tokbra koll...

Mattes ansikte har nu börjat vätska sig en aning efter närkontakten av tredje graden under första dyket.

När flaskorna väl var fulla tog de sig till Krossaren och grillade lite korv och sen var det dags att dra på sig kalla våtdräkten (i mattes fall iallafall) och all utrustning igen.

När de var nästan är klara att hoppa i svor en annan grabb till HÖGT.

Luftpåfyllarna har missat att sätta i nån jämrans insats till flaskan, en sån finns inte i reserv - han kan inte koppla sin regulator (det är den man andas i har jag lärt mig) och han kan alltså inte följa med och dyka.

Tre tappra dykare står beredda.

Då började mattes regulator helt omotiverat att spruta ur sig all luft...

De fick stänga flaskan och skulle gå ner i vattnet för att se om de kunde lyckas lösa problemet.

Nu var de ändå jäkligt nära att få se båtjäkeln!

Då spatserade två solbrända Kungshamnspensionärer förbi och tittar lite roat på sällskapet och säger:

Ni vet väl att vraket inte finns kvar längre?

Det sprängdes bort i våras för att priset på järnskrot var så bra.

Jahapp.

Det var bara att plocka av sig all utrustning och hoppa in i bilen igen.

Sluta upp med den där fåniga sporten är mitt tips!