summering

Nu var det så länge sedan jag uppdaterade igen.
Det har varit lite mycket för mig att hålla koll på under den senaste månaden men nu verkar det ordna till sig!

Först började matte ett nytt jobb.
Förut jobbade hon med asfalt (som hon testade på olika sätt, ibland testade hon den visst på sig själv också) och nu jobbar hon med bilar.
Det var nåt med gummisaker i motorer.
Jag som trodde de där eländiga bilarna mest bestod av plåt, men det var ju fel.

Sen när det väl hade lugnat ner sig med det nya jobbet fick matte och husse den briljanta idén att de skulle måla om i sovrummet. Så de vände upp och ner på hela lägenheten under en hel helg, kladdade och målade och sen kunde de inte ens sova irummet.
Knepigt.
De knödde ihop sig och nästan alla prylar i det nya arabrummet när det blev natt men jag fick minsann inte sova där.
Det tyckte jag var lite taskigt...

Förra helgen var jag hemma och passade mattes brorsor.
Matte och husse var i Stockholm och hälsade på den gammelmatten som bor däruppe.
Det är hon som har katter och en JÄTTEhund!
Jag tyckte det var bäst att stanna hemma.
Matte och husse passade på att roa sig när jag var hemma och vaktade lägenheten.
De tog en flyglektion.
Matte sa att det var jättekul och att det bara killades lite i magen när de åkte på sidan.
Jag tycker att de inte är riktigt kloka! Jag gillar inte bilen, jag förstår mig inte på varför de ska hålla på och åka motorcykel och nu ska de upp i luften och ha sig också...
Människor!

Den här helgen var det midsommar.
Vi var på ett jätteregnigt ställe som hette Orust.
Det var jättemysigt, med lada som man kunde vila sig i och en massa roliga och snälla människor som gav mig massor av mat.
Fast det var som sagt vääääldigt regningt.
Jag är inte helt säker på att jag vill åka dit igen, inte om det ska regna på det där viset...
Fast det kanske inte alltid regnar i Orust. Matte har förklarat det där för mig. Ibland regnar det och ibland skiner solen, precis som här hemma. Bara för att det regnade i över ett dygn i stträck på midsommar betyder inte det att Orust är som Borås sa matte. I Borås regnar det visst jämt.
På kvällen blev jag jättetrött så jag fick gå och lägga mig lite i min bur. Jag bäddade ner mig under madrassen för att få vara ifred.
Fast det kunde jag ju glömma.
Rätt var det var så kom det två lurvpellar sättande och ville kolla in mig.
Chefer vaar det visst.
Det är nån sorts hund.
Jag var hemskt yrvaken så jag såg inte så noga men de såg rätt så håriga ut de där cheferna.
Sen när det var dags att åka hem kunde matte inte sluta prata om hur fantastiska de där cheferna var.
Sabla tjat.

Jag är också ganska fantastisk faktiskt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0