Rufus

The cakes have left the building.

Jag hjälpte matte nu på morgonen att göra klart tårtorna som hon ska bjuda på idag.
Min hjälp gick ut på att jag stod så mycket i vägen som möjligt för att hon skulle råka snubbla och tappa ner det gottiga till min nivå.
Ibland har min matte en fenomenal balans trots att klockan bara är 05:45 och hon inte har fått i sig en droppe kaffe.

Jag fick alltså ingen tårta.
Det var ändå underhållande att se henne försöka skutta över mig varje gång hon skulle hämta något i kylen och samtidigt försöka svära så tyst det bara gick för att inte väcka husse som fortfarande låg och sov.

Den väckningen klarade jag så bra själv!
När matte var klar med tårtorna fick hon för sig att det var promenaddags talade jag med hög och klar stämma (ingen skrovlig morgonröst här inte) att promenad inte var mitt högsta önskemål och att jag gärna hade stannat i soffan och käkat prinsesstårta i stället.
Det fick jag inte.

Som straff gick jag extremt långsamt på väg hem.



Det var is på dammen.
Det betyder att det är kallt.
Och mörkt.
Men jag tror egentligen inte mörkret har nåt med att dammen frös att göra.
Otäckt är det iallafall, men inte lika otäckt som regn.