Glad midsommar!
Hoppas alla hade en lika glad och torr midsommar som jag igår!
Matte och husse var i Halland och firade med söta blonda prällen och hennes make Stockholmaren.
De hade haft det bra och kom hem igen (även de någorlunda torra och mycket glada) nån gång mitt i natten.
Jag tror faktiskt inte att de ljög om mitt i natten då, för det var mörkt och jag var trött.
Imorgon kommer det lite sånnadär hårdrockare hit och träffar oss en stund innan matte och husse ska gå till Ullevi och titta och lyssna på vuxna pojkar i skoluniform som spelar nåt som på 70-talet kallades hårdrock.
Då måste jag nog duschas innan, jag brukar behöva det när folk kommer på besök. Usch.
Häromdagen gjorde jag nåt lite småpinsamt.
Jag hade först inte tänkt att dela med mig av detta något penibla minne, men det är ju bara midsommar en gång om året, så jag bjuppar på det.
Husse och jag var på promenad ner till ån och kom strosande hemmåt i lagon snabb takt.
Jag gick och nosade lite på marken, för det var nån som hade råkt hälla ut nåt där som luktade väldigt gott.
Då hände det!
Jag råkade kliva ut i dammen.
Rätt ut bara!
Två steg tog det innan jag kom till insikt med att jag inte hade näsan i det väldoftande spåret och att fötterna inte stod på torr, säker, halkfri grund längre.
Istället stod jag till knäna i nått kallt och läbbigt och det luktade inte gott och underlaget var halt, nästan som i badrummet.
Usch.
I fortsättningen ska jag vara ytterst uppmärksam när jag är på promenad på innergården.
Dumma dammen ska inte klivas i nån mer gång, vare sig medvetet eller omedvetet!
