Rufus

Mina morgonpromenader är kvar.
Trots att jag släpas ut så gott som varje eftermiddag också.
Jag förstår verkligen inte det här nya modet.
Två utomhusperioder om dagen.
På hösten!

Idag var det snudd på katastrof och jag tror att jag höll på att göra matte olycklig.
Jag ville såklart INTE gå ut idag heller.
Matte är tyvärr lite envisare än vad jag är så det blev promenad iallafall.
Jag protesterade livligt i hallen men då åkte vattensprutan fram igen och jag fick trava ut för att få det gjort.

När jag stod där vid åkanten och gjorde min grej hände det en sak.
Jag måste ha magrat något vansinnigt av alla dessa tokiga promenader både tidigt och sent för mitt halsband hade helt plötsligt blivit alldeles för stort.
Något stort och skrämmande och säkerligen helt livsfarligt kom plaskande i ån och jag tog ett ninjasteg för att rädda mig från faran.
Matte sa att det var en gräsand och att jag var den harigaste ninja hon någonsin sett men jag vet ju hur det egentligen var...
Hursomhelst så kom mitt högra framben på någon märkligt sätt i kläm i halsbandet.

Eftersom jag var ÖVERTYGAD om att det här var mattes fel helt och hållet fick hon såklart en utskällning som hette duga.
Det var hon inte helt igenom nöjd med eftersom vi hade publik och klockan var innan 06:00
Jag får som bekant inte väsnas tidigt på morgonen, inte ens utomhus tydligen.

Men eftersom det var mattes fel att mitt högra framben satt fast i halsbandet så jag inte kunde gå ordentligt och alltihop beror på att matte och husse svälter mig och släpar ut mig på promenader så skulle hon bara ha det!

Tillslut lyckades hon iallafall närma sig och drog och slet (jag skrek såklart, matte muttrade saker som läte som "sätta ut till vargarna" eller "bacon" men jag hörde nog fel) och tillslut var jag fri.

Oj så bråttom jag fick hem.