Rufus

Helgen gick bara jättebra.
Jag fick tillfälle att visa gammelmatte och gammelhusse att jag VISST kan protestbajsa hemma, och inte bara i bilen!

De körde nämligen ner mig från MIN soffa och sa att jag skulle vara på golvet.
Golvet!
Fnys.
Jag SA ju att soffan var min och bara min.

Som tur var hade jag lite ammo och kunde ge dem en liten demonstration i vad som händer om man inte låter grisen vara i soffan.
Jag protestbajjade på lådan när de försökte fin-dricka lite vin med sina polare.
Där fick de!
Fast inte fick jag sitta i soffan för det...
Typiskt.

Matte och husse börjar få vana i att runda de stora sjöarna för i helgen åkte de först till Stockholm, sen Karlstad och sen hem igen.

I Karlstad hälsade de på den här gosingen:



Enligt hennes mamma och pappa skriker hon lite.
Fast matte sa att lillbruden var så tyst och snäll så.
Matte hade till och med oförskämdheten att säga att lillbruden lät mindre än jag när hon var hungrig.
Ont förtal, säger jag!
Olycksfall i arbetet, säger lillbruden (som tydligen har röstkapaciteter i vanliga fall)!

Sen sa matte att lillbruden var så himla söt och luktade gott och att hon var en kul brud som kaskadkräktes på golvet.

Somliga har det bra.

Jag får visserligen höra att jag är söt och (ibland) att jag luktar gott.
Men om jag skulle kaskadkräkas på golvet skulle jag nog inte bli kallad en kul kille direkt.
Livet är i vanlig ordning orättvist...

Lillbrudens mamma och pappa fick också en massa beröm av matte för att de passar på lillbruden när hon är hungrig och vaknar på nätterna osv.
De var så bra föräldrar sa matte. Det tror jag också att de är faktiskt.
Men om det nu är så bra att vara påpasslig på nätterna och behjälplig med mat så är det väl inget att gnälla om när JAG vill ha mat och vaknar på nätterna.

Ibland förstår jag inte mattes logik...