Rufus

Vi har flera grannar med vilddjur.
Ett av dem (vilddjuren alltså) heter Sniper.
Han tycker jättmycket om matte och husse och vill gärna hälsa på mig också.

Tyvärr så hälsar han som alla andra hundar.
Flåsar mig i ansiktet och sniffar mig i...ja, ni vet.

Ohyffsat är vad det är!

Jag tycker att Sniper är jätteläskig men matte gillar honom och håller på att övertyga monstrets matte om att Sniper kan hälsa på oss.
Jag och husse tycker (av olika anledningar dock) att det inte är mattes mest genomtänkta idé.

Fast min matte är full av mindre genomtänkta idéer så det är ju inte nåt nytt under solen.

En såndär mindre genomtänkt idé var när hon hade tältat i regnet nån annan gång.
Det regnade fortfarande när hon  kom hem och eftersom vi inte har ett jättestort garage eller torkrum att hänga upp tältet i så stoppade matte tältet i torktumlaren.
Plastgolvet ser inte riktigt likadant ut längre.
Fast det är tydligen tätt och fint, för det var visst det enda som var torrt i helgen, alla andra saker har legat i vårt badrum och luktat skog och scouteldsrök sen i söndags.

Igår sken iallafall solen så tältet slapp åka torktumlare (det slutar väl som knäppetält i värsta fall) och resten av prylarna är nu vädrade, diskade och inplockade.

Två dagar tog det, och det är fortfarande saker som behöver bäras ner i källaren kvar i halva lägenheten.
Och detta utsätter hon sig för frivilligt, och vill gärna göra om.

Behöver jag tillägga att vi som står för förnuftet i familjen bänkade oss i soffan under en filt och såg på Family Guy när matte röjde upp efter sin extrem-hajking?

Jag fick hem min matte igår kväll.

Hel (bara lite blåmärken längs hela sidan och ganska många där ryggen byter namn), inte ett dugg ren (fast hon luktade intressant av scouteldsrök) och väldigt väldigt blöt.

Forsarna hade visst varit många, långa och med mycket vatten i.
Matte och hennes paddelkompis hade gjort sitt allra bästaste och matte hade bara trillat i två gånger (därav blåmärkena på sidan).
Kanoten vattenfylldes bara tre gånger (två på grund av vält och en på grund av höga vågor i motvinden på hemfärdsdagen).
Regnet hade strilat nästan hela tiden, mellan varven ösregnade det.

Matte säger att det var den roligaste paddlingen hon har varit på.
Ändå hade hon nästan allt vin med sig hem igen.



Mr W och Mr Cleaner har varit ute och cyklat i helgen (inga nyheter där inte...).
De trettio milen hade gått bra och de hade cyklat på exakt samma tid (det har jag slagit upp på nätet).
Jag och min matte och min husse är mäkta impregnerade och är skeptiska till att matte kan göra om samma prestation nästa år.

Mattes kusin Mrs W (fast hon har inget med Mr W att göra) cyklade också.
Hon både springer och cyklar fort så det hade gått alldeles strålande!
Matte hoppas och hoppas att släktdragen ska smitta men jag vet inte jag.
Matte kanske är bortbyting?

Matte ska ut och paddla i helgen.
Hon har pladdrat om den här paddlingen i fler veckor.

Det skulle lagas mat och drickas vin och paddlas fort (förhoppningvis i annan ordning).
Det ska fortfarande lagas mat, drickas vin och paddlas fors.
Men nu regnar det också.

Jag FÖRSÖKER tycka synd om henne, men det är svårt...
Är matte så korkad att hon frivilligt går med på att sätta sig i en plåtbalja och vifta med en träplanka i hällregnet så har jag vara tre ord till övers:

Skyll dig själv.

Hoppas att kanoten inte välter, vattenfylls (av hällregnet) eller att strömmarna är för starka.
Jag vill trots allt ha hem min matte.

Så jag kan skratta åt henne efteråt också.

Igår såg vi på film.

Matte har visst blivit Batman-biten och skulle absolut se både första och andra filmen utan mellanrum.
Inte mig emot, det är bra filmer med lysande skådisar och framförallt i första filmen så får Batmans ganska så töntiga kostym och lätt komiska uppenbarelse sig en relativt rimlig förklaring och sånt gillar jag!

Men appropå töntig så kom matte hem med en Ford Fiesta igår.
Jag säger som Baloo: Störtlöjligt.
Vilken liten fånig bil...

Ja, ja - jag tycker inte om att åka bil och brukar vanligtvis gnälla på dess blotta existens.
Men Fiesta!
Tur för henne att det bara är en lånebil.

Hoppas att verkstaden blivit klar med servicen snart. De har ju bara haft en månad på sig att förbereda en vanlig årlig service och det var ju något så krångligt som en problemfri service så det är ju inte mer än väntat att det drar ut på tiden och att alla delar inte fanns inne. För att beställa servicedelar till en serviceverkstad på Volvoområdet som utför service på Volvobilar varje dag är ju ganska lurigt.

För att återgå till filmen så ska jag dela med mig lite av ett tips jag har för att få maximal godutdelning i soffan.
Jag brukar ju vilja ligga i mattes knä när vi ser på film.
Men matte är otrevlig och påstår att jag är för stor för det nuförtiden.

Så jag brukar lägga mig strax intill och prata lite tyst för mig själv.
Av någon anledning tycker de flesta att jag är SÅ SÖT när jag pratar, jag förstår inte varför (det kan ju ha något med kontrasten prat/skrik att göra men vad vet jag).

Sen när jag har legat där en stund och muttrat och varit söt så avancerar jag MYCKET försiktigt till att lägga upp lilla söta trynet på mattes ben.
Bäst effekt får detta om jag ligger under en filt med enbart trynet stickandes ut under fransiga kanten. Då är jag tydligen otroligt gullig.
Efter ytterligare en stund och lite pejlande av stämningen kan resten av huvudet följa efter trynet.
Om denna manöver utförs medelst allmänt pratande brukar bäst resultat uppnås.

Slutliga steget är att smyga upp frambenen i mattes knä.
Förhoppningsvis har något av följande då skett:

1. Filmen är så spännande att hon knappt märker när jag kommer smygande.
2. Hon har helt enkelt gett upp för min oemotståndliga charm.
3. Hon har suttit still så länge att hon fryser och mottager då tacksamt både mig och medföljande filt.
4. Hon har somnat (och husse har inte hunnit märka det, för så stänger han av filmen under viss högljudd klagan).

Mitt trix för maximal utdelning av gos i soffa fungerar INTE när matte ser på fotboll.
För då sitter hon inte still.

Nu är matte hemma igen efter sin cykelutflykt.
Hon sa att det hade gått bra och att hon var nöjd med sitt cyklande.

Redan där har hon ju fel, att sätta sig på en cykel och cykla i flera timmar genererar per automatik missnöjdhet. så jag förstår inte vad det är hon försöker förklara.

Husse och jag roade oss med STCC, Lego-Indiana Jones, storerbror F och storebror Fs söta tjej.
Fast jag skrämde nog den söta tjejen lite när jag försökte tala om att jag ville ha soffan för mig själv.
Ibland är språkförbristningar jobbiga.
Jag ville ju bara få vara med...

I morse tog matte bilen och for iväg till jobbet, husse och jag stannade kvar i soffan och myste.
Sen fick han jättebråttom helt plötsligt och ville inte alls stanna kvar med mig.
Det var lite knäckande.
Jag som hade spetsat in mig på en grabbdag till med lite film och x-box.
Och så bestämde han sig för att jobba.
Typiskt att han ska vara så himla regelbundig...

Som tur var bäddade han ner mig under filten och gav mig ett kex som plåster på såren.
Tur för honom.

Matte och gammlematte ska cykla runt nån sjö på lördag.

Inte den långa sjön utan en liten som ligger strax intill.
De slashasarna orkar väl inte cykla 30 mil, de nöjer sig med 10.

Hursomhelst ska husse och jag klara oss själva nu ända fram till lördag.
Grabbhelg!!!

Det blir STCC, fotboll och X-box skulle jag tro.
Nästan som om matte hade varit hemma fast då hade vi kanske sett en film istället för att spela X-box.

I tisdags hade vi besök av husses ena lillasyster (han har fyra stycken, detta var en av norrlänningarna).
Hon hade med sig en söt kompis som också var jättesnäll.

Jag var väldigt intressant på den kompisen, men fick inte lukta så mycket på henne som jag hade velat.

När hennes telefon ringde och hon gick ut i köket tog jag min chans och gick efter henne och försökte bedyra att jag var snäll och bara väldigt intressant på henne.
Enda effekten det fick var att hon visst inte hörde vad den där andra personen sa och att matte satt i vardagsrummet och gastade att jag skulle komma tillbaka.
Det var säkert mattes fel att telefonsamtalet inte hördes.

Mina små viskningar har ju aldrig stört nån.

Katten spanades av matte och lillbror F igår när de var och hämtade mat (till sig, inte mig i vanlig ordning).
Den var på andra sidan skolgården och hade ingen lust att bli klappad och pratade med.

Fast sen när även storebror F och hans söta tjej var hos oss och såg på film och åt godis (som jag inte fick nåt av fast den söta tjejen erbjöd mig) kom katten förbi igen.

Matte gick ut och pratade med den och lyfte upp den för att se om den hade fått nytt halsband.
Det hade den inte.
Och den såg inte så skabbig ut vilket gör att vi tror att den ändå får mat nånstans.

Fast innan matte hade hunnit lukta på katten för att se om den luktade parfym (det gjorde den förra gången så matte tror att den också har en matte) så fick kattskrället syn på mig, rev matte på axeln och skuttade ut i natten som ett skott.

Mesiga katt.

Malin:
1. Cykel, jag? As if!
2. Nio mil? Du måste skoja...

When pigs fly!

Inget spår efter svarta faran igår.

Husse och jag såg visserligen till den på morgonen, men när husse gick ut för att säga hej och kolla läget stack han iväg som ett skott.

Det tror jag det.
Om han kommer in till oss blir han ju satt i en låda och får åka bil.
Det om något kan jag sympatisera med!

I går på kvällen stod matte på uteplatsen i några timmar och fixade ihop sin cykel.
Hon ska cykla nån sträcka med gammelmatte om en vecka och när husse lånade mattes cykel häromdagen såg han att den var alldeles trasig.

Matte bröt ihop lite men ryckte upp sig, handlade delar och lekte mekaniker tills den funkade fint.
Sen skaffade hon såndaär skor som gör att man sitter fast i cykeln.

De fick hon för sig att hon skulle testa, trött & sliten efter allt mekande.

Husse och jag var jättebekymrade för att hon skulle:
1. Glömma att fötterna satt fast och trilla.
2. Glömma att fötterna satt fast och inte kunna sluta cykla, cykla för fort och trilla.
3. Glömma att fötterna satt fast, få panik, slita sönder sig och/eller cykeln.
4. Glömma att fötterna satt fast, få panik, slita sönder nåt och trilla.
5. Glömma att fötterna satt fast, få panik, slita sönder nåt, köra ner i ån och trilla.

Men hon kom hem utan skador, ganska nöjd men trött.

Nu får vi hoppas att hon tar sig runt den där sträckan nästa vecka så hon inte gör bort sig genom att vara för trött.

Imorgon är det helg, det ska bli sol och Blåvitt möte BP hemma.
Strålande tider (trots att det blir Wernblooms sista match :-(  )

Katteländet kom tillbaka igår.

Både matte och husse drabbades av akut svårmod och lät det lilla krypet komma in...

Sen stoppade de honom i en låda (jippi tänkte jag, men tänk den lycka som varar) och åkte till en djurdoktor med honom för att se om hade nån sak inopererad i nacken (alien-läskigt tycker jag, tur att jag inte är katt på riktigt) som säger var han bor.
Kattkillen hade inte nån sak inopererad i nacken så det fick bli hemfärd i lådan igen.

Sen hittade de en annons med bortsprungen katt nånstans i stan så då fick jag upp hoppet lite till om att den kanske skulle försvinna.
Men låda + katt dök tyvärr upp igen i mitt kök.

Jag försökte hälsa på honom.
Men då rev han matte.
Fåniga katt som är rädd för grisar.
Jag som är så skenhelig snäll jämt!

Tillslut fick matte sätta tillbaka katten på altanen och hoppas att han trots allt tillhör en granne, så hon inte behöver ha dåligt samvete för att han inte får flytta in hos oss.

Det ska bli kul att höra matte förklara för våran granne (om det nu är här eländet bor) varför hon tog deras katt, stoppade den i en låda och körde iväg med den i bilen.
Den bortförklaringen ser jag fram emot!

Igår när matte städade (kommentar överflödig på vad jag tyckte om det) och husse fixade iordning sin cykel så han kan cykla till sitt nya jobbuppdrag i Mölndal (det tycker jag däremot är bra) hörde vi ett konstigt ljud på uteplatsen.

Matte kollade och husse lyssnade, men de kunde inte klura ut varifrån ljudet kom.

Senare på kvällen när matte skulle försöka medelst silikonspray att få sina MC-boots att sluta knarra (skor som knarrar har man inte betalt, undrar om nån har uppmärksammat matte på detta) hörde hon ljudet igen.

Det var en liiiiten svart katt som satt i rabatten och ville ha uppmärksamhet.

Som tur är så är husse allergisk mot sånadär små saker, annars hade de väl adopterat odjuret och låtit det komma in och sova i min soffa.
MIN soffa.

MIN matte stod nämligen på uteplatsen och ojjade sig och tyckte synd om eländet ungefär hur länge som helst igår kväll.
Sen när hon gick in igen för att ställa in skorna som knarrade mindre vid det här laget, så var katten (som tur var) borta.

Imorse såg vi inte till katten jag och matte när vi var uppe och käkade frukost.
Men när husse skulle cykla till sitt jobb satt det lilla svarta saken där utanför fönstret och ville in igen.
Husse fick akut svårmod och visste inte till sig.
MIN husse.
Han ska inte ha svårmod för nån annan än mig...

Nu hoppas jag att katteländet hittar hem under dagen.
Sitt eget hem, inte mitt.

Vi kan ju inte tusan ta hand om varenda dagdrivare som råkar passera altanen.
Matte har redan lämnat in en gammal senil farbror till polisen.
Om katten kommer tillbaka ska jag be henne lämna in den också till polisen.

Solen försvann också, jag som hade tänkt att sola.
Och återvinningen har de burit ut så den kan jag inte sortera på köksgolvet.

Vad ska jag hitta på idag då?

Igår var husse ute på nåt som hette svensexa för nån som heter Fräs (prosit?).
Jag vet inte riktigt vad det är, men han kom hem klockan fyra och luktade spolarvätska, så det var inget nytt påfund iallafall.

Lillbrorsan var här på kvällen och fortsatte reta mig för att jag är en cirkuskatt.
Mycket ohyfsat tycker jag, speciellt med tanka på att han fick mat.

Det var visserligen matte som lagade maten, men jag tycker ändå han kunde varit lite tacksam och ha hövligheten att inte retas...
Jag fick lite ryggkli åtminstone.
Alltid något.

Matte slocknade vid midnatt igår och sov till mitt på dagen idag.
Hon luktade inte spolarvätska, så jag förstår inte vad hon hade att vara så trött för.

Som tur är kan min matte göra saker (tex. ge mig frukost) när hon sover.
Så jag fick mat i vanlig tid idag.
Tur.

När hon väl hade vaknat, ätit sin frukost, väckt husse och skickat iväg honom på nåt planeringsmöte gick vi på promenad jag och matte.
Det är baskettävlingar i Göteborg nu.
Några av de som tävlar bor här på skolan brevid oss.
Mestadels unga snygga brudar som tycker att grisar är häftigt.
Typiskt att jag ska vara så omåttligt poppis.
Det är inte lätt att vara bäst och fränast jämt.

För att visa mig från min bästaste sida lät jag dem både ta kort på mig och klappa mig på näsan OCH säga att jag hade stor näsa.
Utan att protestera det minstaste.

Trots att jag hade varit så himla snäll och skötsam tvingade matte in mig i duschen när vi kom hem.
Hon sa att jag hårar för mycket och att min hud har blivit fnasig av solen så jag behövde nåt som hette piling.
Om jag nu är så fnasig kan hon väl låta bli att krafsa på mig så sitter både hår och hud kvar?

Jag stod ut, för jag tänkte att de söta brudarna kanske tyckte jag var ännu sötare om jag var nyduschad.
Nästa gång ska jag ta med kameran ut och få lite bildbevis. Det verkar som om somliga tror att jag bara hittar på att jag har söta brudar med på mina promenader.

Nu ska jag sola lite på vardagsrumsgolvet.

Jag och matte motionerade grannen runt kyrkogården igår.

Matte sa att jag brukar vara långsam och gnällig så jag passade på att visa mig från min allra bästa sida så den söta blondinen skulle tycka om mig.
Jag övervägde till och med att hälsa på några vovvar för att visa hur tuff och modig jag är.

Men det gick sådär...
De var ju så stora och såg vildsinta ut (nallebjörnar sa matte, men jag vet inte om jag håller med).


En annan favvoplats nu när det är sommarväder ute är bänkarna mellan skolgården och ån:



Där kan man klia ryggen gôtt mot bänkarna.




Bildbevis på mattes tvättexpertis och på att jag faktiskt står ut med skymfen det innebär att sova under en omanlig rosa filt.