glöm inte tandborsten
Hennes tandläkare skulle fylla i en lagning och det skulle inte kosta något.
Det blev bedövning * 3, borrning och 700kr.
Efter det tappade matte sin mobiltelefon i toaletten.
Den funkar men inte med alla funktioner.
Efter toaletten fick hon gå till ICA under fredagsrusningen två gånger (eftersom kassören tog fel betalt första gången) och där var det bara många många gnälliga småbarn.
Just nu är inte min matte jätteglad.
Jag tror att hon skulle må bättre om hon åt lite.
Men eftersom hon är bedövad från nyckelbenet till örat på högersidan är det tydligen ingen bra idé att tugga på saker eftersom man då högst sannolikt tuggar på sin egen kind också.
Förhoppningsvis kan hon äta innan hon ska till Åmål imorgon.
Jag fattar fortfarande inte vad hon ska dit och göra men jag och husse ska iallafall ha killhelg och spela Xbox.
Gammelhusse och gammlematte kommer nog hit också en sväng. Det blir skojsigt!
Nu tar jag rast.
Efter rasten blir det kanske mat om matte är på lite bättre humör.
no comments
Städ och tvättdag igår.
Ingen kommentar.
Jag fick en dusch också.
Och lägenheten var kall för att husse sprang ut och in genom altandörren, matte vädrade och det är KALLT ute.
Tur att jag är lite varmblodig, annars hade jag väl förfrusit ryggraggen.
Imorse sov jag iallafall jättelänge, jag vaknade av väckarklockan.
Matte trodde att jag det berodde på att de hade dragit ner persiennerna och gett mig tjocka filten.
Husse trodde att jag var alldeles slut efter städningen.
Jag vet att det var för att jag är en så himla snäll gris.
trött & tröttare?
Efter några tappra försök att väcka matte kom hon ut i vardagsrummet och röt åt mig att jag skulle lägga mig igen.
Varför då undrar jag?
Jag var ju uppe, och hon var också uppenbarligen vaken så jag förstår inte varför vi skulle gå och lägga oss.
När de väl skrammlade igång sig efter en halvtimma eller så fick jag iallafall frukost.
Inga vantar dock.
Däremot fick jag mig en liten (men vass) tillsägelse om de förbaskade vantarna igen när matte skulle gå till bilen.
Hade jag vetat hur mycket hon skulle bråka med mig om den där vanten hade jag kanske inte ätit den.
Men bara kanske.
De gick tillslut efter det där vant-tjatet ut för att ta bilen till jobbet.
Efter en stund kom de in igen.
De hittade inte bilen.
Lite stressande fast lite bra tyckte jag för jag gillar ju inte att åka bil fast jag gillar ju att kunna ta mig till Dalsland och vågar inte hoppas för mycket på den där beem-prylen från Star Trek efter att husse skrattade lite åt min tomte-önskelista.
Om jag var lite stressad var det inte så värst mycket i jämförelse med hur husse och matte var.
Fast mest var de trötta och förvirrade.
Sen kom de på (samtidigt) att de nog hade glömt bilen i garaget igår när de hade in den där för att rulla in hjulen man har på sommaren i källarförrådet (för nu är det visst vinter).
Kruxet med att glömma bilen i garaget är att vi ju faktiskt inte har en parkeringsplats där.
Inte för att den stod i vägen eller så, men det kan ju vara lite svårt att motivera för de andra grannarna som inte heller har en parkeringsplats varför just våran bil ska få bo inomhus på extraplatsen...
En något skamsen husse och en något skamsen matte fick snällt knalla ner i garaget och hämta ut bilen när de väl kom på var de hade ställt den.
Tur att de inte ska göra nåt annat vettigt på morgonen än att köra bil i rusningstrafik, utföra sina arbeten och se till att jag har det bra under dagen.
Annars kunde man ju bli lite nervös över vad konsekvenserna kan bli av mängden tankspriddhet det faktiskt krävs för att tappa bort en bil.
fruktstund?
Jag tog mig en liten eftermiddagsfika idag innan matte och husse kom från jobbet.
Eftersom snåljåparna inte hade ställt fram någon fika fick jag fixa på egen hand.
Och hand var just ordet!
Jag hade tidigare under dagen sett till att få ner mattes ena halsduk som hängde på hatthyllan.
Mest för att se om jag kunde.
Och för att jag hade lite tråkigt.
När halsduken trillade ner trillade en av mattes vantar ner också.
Vanten hängde där på tork efter matte och husses promenad tidigt i morse.
Det regnade nämligen då.
Tokskallar som går ut tidigt på morgonen i regnet...
Hursomhelst så trillade den lagom blöta och ull-luktande vanten ner från hatthyllan när jag trixade med halsduken.
När jag blev fikasugen senare på eftermiddagen kom jag att tänka på den där godsaken på hallgolvet.
Så jag åt den.
Nu har matte en vänstervante och en torgvante.
Eller rättare sagt två vänstervantar och en torgvante.
Hon hade nämligen två par vantar från början, men tappade en högervante.
Först var matte jättearg på mig för att jag hade ätit på vanten.
Sen blev hon ännu argare för att jag inte hade ätit vänstervanten.
Det var lite konstigt tyckte jag.
Höger eller vänster spelar väl ingen roll om man inte ska rösta eller köra upp?
½ seger
Jag lyckades få till en halv seger idag.
Det var kampen om fotvården som jag vann.
Det blev snabbt indragna fossingar och morr när de kom i närheten av mig.
Fast husse kliade mig med mattes vassa hårklämma och då var det svårt att protestera mycket...
Jag protesterade lite i alla fall.
Tillräckligt för att de skulle ge upp och sysselsätta sig med annat en stund.
Kampen som jag inte vann var långpromenaden.
Den fick jag stå ut med fast det blåste sådär mycket så bara bröderna F uppskattar det.
Vi vanliga, icke-surfande själar håller oss helst inne när det är sånt väder.
Jag gjorde några försök att vända hemåt men det var såklart ingen idé.
Vi gick ändå till bänken och tillbaka, fast jag var duktig och presterade långt innan dess.
På hemvägen sprang jag hela tiden.
Matte och hennes TBC (det kanske inte är TBC hon har, men det låter så när hon hostar) fick snällt hänga på.
Det blåste ju medvind!
Jag blev alldeles rufsig i raggen av vinden.
Tur att jag har så snyggt självfall att jag blev fin igen så fort vi kom in efter promenaden.
Nu har jag och husse parkerat oss i soffan framför X-boxen och matte studerar lite.
Ibland hojtar hon nåt ointressant om hjärnans funktion eller synvillor.
Tur att jag har husse, lite mer verklighet i hans värld.
Eller förresten...
...efter katastrofenfanstasispel med 50-talstema, jättestora insekter och bössor som får MIB att se fjantiga ut.
Kanske inte så mycket verklighet där heller.
Tur att jag har mig.
klövklippning is no more
Matte och husse har fått order från min nya braiga veterinär att de ska sluta klippa mina klövar.
Det verkade alla tiders tyckte jag, tills matte plockade fram en fotfil och började jobba sig med på mina små stackars fötter.
Jag hade visst missat en liten bit av vad veterinären sa.
Det var visst en del till efter sluta klippa, det var "börja fila" också...
Jag förstår inte varför de inte kan låta mina fötter vara?
Bara för att klövarna bli lite långa och jag snubblar lite på dem när jag går är väl inte det hela världen?
Varför ska jag utstå jobbig fotvård bara därför?
Jag gör så gott jag kan för att slingra mig och dra in fossingarna när hon kommer sättande med den där filen, men ibland måste jag kapitulera. Det är när hon kliar mig med grillgaffeln.
Jag är väldigt svag för grillgaffeln...
Imorgon säger matte att de ska fila mer på mina klövar.
Vi får väl se säger jag.
Förresten så vann matte och husses lag andra pris på musikquizzen de var på i fredags.
Hårdrocksquizzen gick sämre men de fick tröstnötter för att de kunde Hayseed Dixie.
Alltid något som fan sa när han såg Åmål.
Dit ska matte nästa helg.
Till Åmål alltså. Fråga mig inte varför.
duktig gris!
Jag läste till och med lite i boken när hon gick ifrån arabrummen en stund.
Tänkte att jag skulle berätta för henne
Hon gruffade nåt om att det var en lånebok och pussade på mig.
Undrar om hon hade pussat lika mycket om jag hade hunnit
Hon läser iallafall ibland nu, jag tror att min matte försöker gå om min husse i antal högskolepoäng.
Fast jag råkar veta att matte läser på kvartsfart och att hon ligger motsvarande två år efter husse i antal högskolepoäng.
Det betyder att hon måste läsa i åtta år för att komma ikapp.
Lycka till med att ha det tålamodet säger jag...
godnatt + en hel del "?"
Jag fattar inte.
Sitter deras läsare på pass för att få sin godnatthälsning innan de kan sova?
Har deras läsare inget eget liv att engagera sig i?
Ska jag också börja säga god natt?
Kan ni inte läsa inläggen på morgonen istället?
Om ni nu läser inläggen på morgonen, blir ni ledsna om jag inte har skrivit god morgon då?
Hur intressant är det egentligen att läsa att jag ska gå och lägga mig?
Jag har även fört en något liknade fundering kring detta med att brudarna som bloggar fotar sig själva och lägger ut bilden som "dagens outfit".
Om jag skulle börja lägga ut sånna bilder skulle det nog bli en aning enahanda efter ett tag eftersom mitt totala antal outfits är tre:
1. Halsbandet som jag har på vardagspomenaderna
2. Selen som jag har på långturer samt vid bilåkning
3. Blåvitthalsduken som matte tvingar på mig när hon vill visa att vi inte bara är medgångssupportrar
Men oftast går jag ju kring som jag skapades.
Jag gillar verkligen mig, och tycker att jag är snygg.
Men 355 kort på mig utan outfit och 10 med hade nog till och med jag tröttnat på...
Här kommer ändå (för att jag kan) dagens outfit (filt, om det räknas) och kvällens godnatthälsning:
Sov gott!
julstämning
Igår fick jag lite julkänsla.
Det var när matte blåste ut ljusen när de skulle gå och lägga sig.
Ljusrök luktar jul, så är det ju.
Jag får ju ofta frågan om jag är rädd för julen, om jag inte börjar bli orolig osv.
Det där har vi redan diskuterat.
Det enda jag inte gillar med julen är att det involverar bilåkning...
I övrigt är det vilsamt och gott om mat på julen, det gillar jag!
Idag ska jag i alla fall återuppta ett liten rapporteringssätt som jag inte använt mig av på ett tag.
Listor!
Första listan behandlar saker som är bra med julen:
1. Matte och husse är lediga från jobbet
2. Jag får åka till Dalsland
3. Det finns mycket mat
4. Jag får julklappspopcorn
5. Gammelhusse går upp med mig när jag vaknar och matte och husse tycker att det är "mitt i natten"
Andra listan behandlar saker som är mindre bra med julen.
Det är en kort lista:
1. Jag måste åka bil
2. Det kan finnas snö
Dagens sista lista behandlar min julklappsönskelista:
1. Popcorn
2. En vinkelslip så jag kan ta hål i sovrumsgrinden (alternativt längre ben så jag kan kliva över - ta det som låter rimligast)
3. En såndär mackapär som de har i Star Trek, så att jag slipper åka bil utan bara behöver hojta nördigt på Scotty.
Mitt i natten, fortsättning.
I fredags t.ex. så testade jag husse.
Den här gången VET jag att den stora visaren pekade på sexan.
Matte hade gått upp och gett mig frukost och sedan försvann hon ut i badrummet.
Husse gick inte upp.
Jag tyckte lite synd om honom att han skulle försova sig sådär helt i onödan sista arbetsdagen i veckan, så ajg gick för att väcka honom.
Först ropade jag lite från köket.
Sen ropade jag lite från matbordet.
Sen ropade jag lite högre från soffan.
Tillslut gick jag för att väcka slashasen utanför sovrumsdörren.
När mitt ropande inte funkade tog jag till stora kanonen.
Jag skakade i grinden till sovrummet.
Då vaknade husse.
Och skrek åt mig!
När matte kom ut från badrummet en stund senare med badrock på och en stor handduk på huvudet hade jag lagt mig i soffan med huvudet under min stora böksäck.
Man kunde se på hela mig att jag var sur sa hon.
Det tror jag det - jag VAR jättesur.
I min yttersta godhet försökte jag tala om för husse att det inte var mitt i natten längre, att han borde gå upp och kanske ge mig en andra frukost men framförallt för att kolla så att matte inte drunknade därinne i badrummet (duschar är ju som bekant läskiga).
Då skäller han på mig!
Lite senare, när han hade masat sig upp och blivit lite piggare försökte han lyfta på böksäcken och ge mig en puss.
Då vinklade jag på öronen och morrade.
Här ska inte fjäskas tänkte jag.
Men sen fick jag en knäckemacka och då kunde han få säga förlåt litegrann.
Mellansummering på uppdrag: Mitt i natten:
Även om det inte är mitt i natten kan det verka som det och då kan husse bli arg när jag försöker vara snäll och väcka honom.
Inte logiskt, men så verkar det funka.
Fortsättning följer.
Mission Impossible?
Upprinnelsen till mitt försök till att kartlägga detta fenomen är att jag länge har haft mina misstankar att matte och husse missbrukar detta uttryck enbart till sin fördel.
Tes:
"Mitt i natten" är ett uttryck som torde syfta på tiden någonstan mellan klockan 23:00 och 05:00.
Innan 23:00 är det således kväll och efter 05:00 är det morgon.
Misstanken är dock att uttrycket missbukas och tillämpas för att tillskansa sig mer tid för att sova, ergo inte ge mig mat eller umgås med mig.
Bevis 1:
När matte och husse kommer hem från olika kalas kallar de denna tidpunkt för "kväll".
Efter sovperioden (dvs. när de slår upp sina blå) är det morgon.
Tiden däremellan är det alltså "mitt i natten", för att de ska sova då.
Det är inte helt överrensstämmande med att stora visaren pekar på 5 osv...
Bevis 2:
När jag vaknar och vill ha frukost, strax innan väckarklockan ringer, är det ALLTID "mitt i natten" - oavsett vilken alarmtid väckarklockan är inställd på.
Jag har dubbelkollat, och ibland pekar den stora visaren minsann på 6:an och då är det per definition morgon ju!
Bevis 3:
Om jag är råtrött och det är mörkt ute, alltså "mitt i natten" kan de få för sig att jag ska på promenad(!).
Fast det är mörkt(!).
Då passar det minsann inte med "mitt i natten".
Test 1:
Inatt genomfördes det första testet.
Jag vaknade ca 03:45, dubbelkollade tiden och väckte sedan matte med dunder och brak för att se om det kunde tänkas vara "morgon" och frukost då.
Hon synade tyvärr mig på mitt test men gick ändå upp för att kolla varför det lät som om AllianceOrcestret hade smugit sig in i vardagsrummet.
Det första hon kraxade ur sig var "Rufus - gå och lägg dig, det är mitt i natten" (det där berömda uttrycket igen..).
Fast sen var hon lite snäll, hämtade en filt och skulle bädda ner mig i soffan.
Tyvärr för henne och bra för mig så somnade hon gott där på soffkanten och sov hos mig tills väckarklockan ringde och det var dags att vakna lagom förvirrad med nackspärr och frusna fötter.
Husse var lite förvirrad också när matte kom hoppande över sovrumsgrinden.
Han hade nämligen inte vaknat av mitt lilla test.
Nästa gång ska jag testa husse.
Håll spionögonen öppna efter fler testresultat.
Andarna och andra änder.
Hade jag bara varit lite längre så att jag hade kunnat öppna dörren själv så hade jag återtagit mitt rum för länge sen, men där går jag tyvärr bet.
Nu hade iallafall husse och matte bestämt sig för att jag skulle få vara därinne igen, så jag återtog rummet (mest sängen) och gjorde mig en liten fortifikation:
Alldeles själv har jag byggt en liten mur att görmma mig bakom.
Och under, för det är förbaskat kallt i vår lägenhet nu tycker jag och husse.
Kan ni se mig?
Med lite god vilja kan man se mitt öra.
Jag är rätt bra på att bygga fortifikationer om jag får säga det själv.
I helgen pysslade matte och husse en massa med sladdarna bakom TVn.
Nu är det mindre härvor och mer golv, helt OK tycker jag.
Innan de började pyssla med sladdarna tog jag med dem ut på en långpromenad.
De var hemskt gnälliga först och tyckte att det var kallt och orkade inte gå ut och höll på och var jättejobbiga.
Men jag övertalade dem och sa att det var varmt och soligt och fint ute.
(eller så var det tvärtom, jag minns inte så noga)
Vi gick till återvinningslådorna och slängde skräp, då måste man gå över stora styga vägen två gånger. Det är lite läskigt tycker jag.
Framförallt för att bilarna bara kör, de stannar inte när jag har bestämt mig för att vila lite mitt mellan två filer i gatan.
Dumma bilar.
Husse och jag fick sprinta som två gaseller över Friggagatan.
Jobbigt.
När vi hade sprintat klart gick vi till kyrkogården (jag vet - jättelångt!) och hälsade på en massa människor som tyckte att jag var söt.
Det var väldigt mycket folk där i solskenet som skulle tända ljus.
Undrar om de också skulle tända ljus till morfar Nisse?
Det gjorde vi iallafall.
Senare på kvällen bestämde matte sig för att lepran hade gått över, så de gick på ett kalas.
Innan kalaset hälsade de på en annan kyrkogård (inte min, den andra ligger långt bort på en kulle, så dit orkar jag inte gå) och tände ljus till farmor Birgit och farfar Sten-Åke också.
Sen fick jag stanna hemma och vakta lägenheten och prata med andarna helt själv på Allhelgonakvällen.
Jag spenderade kvällen i mitt varma fort!
språkförbistring
Det är inte alltid så lätt det där med språk. Speciellt inte när man TROR att man vet vad man säger fast man inte har nån koll.
Eller om man tror att man har föstått nåt fast i själva verket tolkat helt fel.
Som tex. när jag går upp på morgonen, ber om frukost, matte grymtar nåt till svar från sovrummet och jag tror att hon har fattat.
I det fallet går jag snällt ut i köket och väntar på frulle.
Förgäves.
Hennes grymtande hade visst betytt nåt om det där begreppet "mitt i natten" vi diskuterade igår.
En annan gång matte hade problem med språket var i Algeriet.
Dels för att farmor envisas med att prata arabiska när hon blir ivrig (matte kan säga att hon är simlärare, i vissa fall är det strålande, i matlagningen mindre användbart), dels för att matte ibland tror att hon är bättre på utrikiska än hon är.
Det hela inleddes fint med att matte frågade flygvärdinnan på väg till CDG vilket år det var.
Flygvärdinnan tittade lite konstigt och sen fick matte barnalternativ på drickavagnen.
Jag tror att matte hade förväntat sig ett svar i stil med "halv tio", inte "tvåtusenåtta".
Sen lärde sig matte att räkna till tio på arabiska.
Det är mycket användbart när man spelar UNO, vilket är en bra sysselsättning när man umgås med utrikiska släktingar.
Tyvärr blir siffran fem tydligen ett fult ord om man tonar s-et i det istället för att uttala det med ett vanligt s.
Många förlägna skratt blev det...
En annan som tror sig vara bättre på språk än vad han eller hon faktiskt är skulle kunna vara personen som skrev den här skylten:
Halloween redan nu...?
Först väcker hon mig och husse på nätterna med någon form av TBC-hostattack.
Det var ett fasligt harklande, gurglande och hackande innan husse väste nåt om att hon skulle gå upp och ta medusin.
Jag vet inte vad medusin är, men det visslade när hon fick tag på den (som han ju hade sagt att hon skulle se till att göra).
När hon gick upp passade jag på att väcka husse från sitt snoozande.
Han blev inte alls glad och tacksam och sprintade inte heller ut i köket och gav mig frukost som jag hade hoppats på.
Han sa att det var mitt i natten.
Men jag har lärt mig att det där med mitt i natten är ett ganska vitt begrepp.
På sommaren tillexempel, då är det inte mycket tid på dygnet som är mitt i natten, för då är det ljust jämt.
Fast ibland ska man ju sova och då är det natt.
Eller sovperiod som jag brukar kalla det. Jag delar också upp mina dygn i fler sovperioder vilket är himla praktiskt för då får jag flera frukostar. Eller hoppas på att få är kanske mer korrekt (snålmänniskor).
Nu på den mörka perioden är det natt jämt.
Fast ibland ska man kanske vara vaken också. Jag brukar vara vaken och äta lite ibland när matte och husse kommer hem från jobbet. Sen sover jag lite i soffan och sen är jag vaken igen när det är dags för matte och husse att sova.
Det blir så mycket roligare om vi sover i skift tycker jag.
Ibland misstänker jag att matte och husse säger att det är mitt i natten fast det kanske är dag.
Bara så att de ska få sova mer.
När de har varit borta till mitt på morgonen brukar det vara mitt i natten till långt fram på dagen nästa dag.
Konstiga människor.
Hursomhelst så är matte läskig, det var ju dit jag var påväg.
För att bli av med hostandet så har hon fått en medusin som inte visslar. Den här äter man upp istället för att komponera musik med.
Kruxet med den här medusinen var visst att den kom med gratis Halloweenkostym.
Jag tror att hon förberreder sig på att vara lepratant på lördagens galej.
Imorse var hon nämligen lite prickig (under kläderna).
Mitt på dagen prickigare (fortfarande bara under kläderna).
Nu är hon fläckig och det fläckiga har till och med letat sig upp över kanten på polokragen.
Som sagt - lepratant.
ombytta roller
De har haft det bra, kom hem i tid och hade med sig alla väskor (fast alla var inte hela även om innehållet var det).
Under tiden de var borta gästbloggade jag lite på Fredagsflirten-Jojos blogg!
Nu ska jag hjälpa matte och husse att komma i form igen efter resan.
De kom hem och var lite snörvliga, mätta (mycket friterad squash) och sega efter mycket sittande i bilar, flygplan och lägenheter.
Så värst varmt var det inte, men bättre än regnskogen här hemma...
Jag tar min nya roll som träningsledare på störstaste allvar och vaknade således i god tid i söndags för morgon BRAK.
Inte visste jag att klockan var vinter nu.
Husse muttrade mest och matte övade armstyrkan genom att kasta en kudde på mig.
Taskigt.
Då var Fredagsflirten-Jojo bättre som åtminstone förevisade plaskdammen.
Det var skojsigt när han var här.
Jag ska försöka skrämma ut husse och matte till plaskdammen idag i alla fall!
idag åker de
Imorse fick jag en släng av separationsångest och väckte matte flera gånger så hon fick komma ut och lägga sig hos mig i soffan.
Nu vilar jag lite på egen hand medan de springer runt och packar det sista.
Här hemma ska jag och mattes brorsa hålla ställningarna tills de är hemma igen.
M&HF - woho!
Listig som en räv eller två
Hon är oftast smartare än husse före 08:00 men det säger i själva verket inte så mycket.
I söndags var i alla fall husse lite trött och matte var hungrig så när lillebror F kom på besök så åt de chips.
Jag fick ytterst få chips (men jag fick några mintgodisar av F) vilket upprörde mig en smula.
Hämnden är ljuv sägs det ju, men min var krispig.
I går kom mattes inte så smarta morgonhumör mig till nytta när hon istället för att placera de överblivna chipsen på köksbänken ställde dem på köksbordet.
En del tror att jag är ovig, trött och klumpig.
Jag förstår inte hur man kan få en sådan uppfattning om en graciös varelse som jag?
Med min otroliga list och smidighet tog jag mig således upp på köksbordet när matte och husse var på jobbet.
Sen åt jag upp alla chipsen!
Sen slog det mig att matte och husse kanske inte skulle tycka att det var så kul att jag hade ätit upp chipsen.
Speciellt inte husse, för jag vet att han gillar den sorten (jag gillar också den sorten).
Som en liten undanmanöver puttade jag igen dörren till köket lite och väntade på att matte och skulle komma hem från jobbet i vardagsrummet.
När de kom hem sprang jag ut i hallen och mötte dem och pratade glatt med dem.
Först blev de jätteglada och pussade på mig och pratade med mig.
Sen blev de helt plötsligt misstänksamma och började kasta ur sig anklagelser.
"Varför är du i hallen, vännen?"
"Vad har du hittat på för dumheter?"
"Du brukar aldrig möta oss?"
"Du brukar ju stå i köket och gapa efter mat."
Osv...
Lite orättvist tycker jag.
Sen gick matte ut i köket och hittade den tomma skålen på golvet.
Hon skrattade nästan så hon grät.
Skum reaktion, men tur att hon inte blev så arg.
Sen fick jag bara halv lunch.
DET var taskigt.
Gessle, Kent, Bob Sinclair...
Gissa gemensamhetsfaktorn.
Förklaring:
I lördags var husse på herrmiddag.
Han kom hem när det nästan var morgon igen.
Matte och jag som är ganska lättväckta vaknade när han öppnade dörren.
Inte för att det var oväsen, men för att vi är lättväckta.
Sen kunde vi med fashination följa hur husse mycket försiktigt la ner hemnycklarna på byrån.
Tyst och försiktigt (till skillnad från andra gånger när han kommer hem när det nästan är nästa dag).
Vi fick anstränga oss för att höra att det var detta han gjorde, så tyst var han.
Jag vet inte vad matte tänkte men jag tänkte i alla fall att husse minsann var riktigt duktig och tyst och snäll.
Efter nycklarna tog han (lika försiktigt) av sig skorna.
Sedan kavajen.
Sen gick han in i vardagsrummet.
Visslandes högt och ljudligt...
ujuj
De ska åka till nordafrika och vara borta tio dagar.
Tio svåra dagar verkar det bli.
För min del iallafall.
Mattes bror ska bo här så att jag kan passa honom.
Han hotar med träning, svält och decibelkontroll på mornarna.
Hur ska detta sluta...
idag igen!
Jag trodde att det var för att hon skulle få köra sin nya leksak till jobbet.
Hon gav mig frukost (god pastasallad med superäckliga ärtebockar i) och gick sedan och la sig direkt!
Snacka om att inte lära av sina misstag.
Jag var ju inte dirket nöjd med frukosten (så lite och så äckliga ärtebockar) så jag väckte henne helt enkelt igen.
Hon blev ganska tacksam och pussade på mig och sa att det var bra att jag såg till att de inte försov sig och att jag var deras egen lilla väckarklocka.
Men jag ville ju faktiskt bara ha frukost.
