Rufus

När lillkillen hälsade på häromdagen gick jag ju in och vilade öronen i arabrummet lite.
Visserligen var det väl rekordförsök i kort yl, för han lät inte mer än någon minut innan han blev tyst igen.
Han vevade lite med armarna och lät (högt) och matte sa att hon skulle lära honom krål.

Vad är krål?
Det har nåt med vatten att göra (hu hemska tanke) men i övrigt är jag lite lost på den punkten.
Vatten är inte direkt min favorit om man säger så.
Och det säger man (jag) ju.

Hursomhelst så gick jag ju in i arabrummet (det var väldigt vad det var svårt att fokusera sig idag).
Då märkte jag att där var det ju mysigt att bädda.

Soffan i all ära men det känns lite som om jag har gjort den nu.
Dessutom kan det vara skönt att ha en egen plats att dra sig tillbaka till när det kommer besök hem till oss.

Så nu har jag sovit i arabrummet några nätter.
Det tråkiga är att i vanliga fall brukar jag somna i soffan när matte och husse ser på TV och slappar på kvällen.
Nu får jag gå och lägga mig helt själv.
Det är tråkigt.

Så de senaste tre dagarna har jag fått väcka matte (stå och hojta vid grinden en hel massa innan hon reagerar) och sen tala om att det minsann är dags för henne att komma och lägga sig i min säng.
Om jag inte får sova i hennes säng kan ju hon få sova i min.
Så storsint är jag iallfall, vet inte hur det är med er andra.

Fast igår lurades hon med mig.
Hon gick och la sig i min säng och läste en bok, fast innan jag ens knappt hade hunnit bädda klart smet hon iväg igen.
Så jag fick hämta henne en gång till.

Hoppas att hon här lärt sig sin läxa tills ikväll.