Rufus

I tisdags hade vi besök av husses ena lillasyster (han har fyra stycken, detta var en av norrlänningarna).
Hon hade med sig en söt kompis som också var jättesnäll.

Jag var väldigt intressant på den kompisen, men fick inte lukta så mycket på henne som jag hade velat.

När hennes telefon ringde och hon gick ut i köket tog jag min chans och gick efter henne och försökte bedyra att jag var snäll och bara väldigt intressant på henne.
Enda effekten det fick var att hon visst inte hörde vad den där andra personen sa och att matte satt i vardagsrummet och gastade att jag skulle komma tillbaka.
Det var säkert mattes fel att telefonsamtalet inte hördes.

Mina små viskningar har ju aldrig stört nån.