Rufus

Först var jag lite skeptisk till vagnen, men jag vande mig efter en stund och kunde gå fint bredvid utan att matte behövde tjata så värst mycket på mig.
Tidigare under promenaden tjatade hon nästan hål i huvudet på mig för att jag skulle gå än hit än dit.

När matte kom hem (jag tror att lilla sötisen hade somnat då men jag hoppas att matte inte bara lämnade henne ensam utan väntade på nån av föräldrarna innan hon gick ner till mig) satt vi och såg på film i soffan och vilade upp oss.

Tidigt i morse vaknade jag till och tänkte att det kanske var dags för frukost (bättre att fråga än att missa frukost är mitt motto) så jag undrade lite försiktigt om det var mat.
Matte lät lite som en borrmaskin och sa att det inte alls var dags för mat.