Vissa kan inte fatta vinken...

Jag vet att det är skitkallt ute nu och att det bara är februari, men det är svårt att inte få vårkänslor när solen väcker mig tidigt på morgonen.

En ljus och fin morgon vill jag ju gärna dela med mina närmaste.
Därför gjorde jag mitt bästa att få upp matte och husse idag.

De brukar ju faktiskt gå upp i ottan (när jag helst vill sova) och springa iväg till gymmet.
Men idag var de visst trötta och skulle sova bort de fina morgontimmarna.
Tråkmånsar.

Jag fick testa både grinskakande, gnisselkonsert från bakom soffbordet och tog slutligen i med min egenkomponerade Grande Finale och bankade köksdörren i sovrumsväggen upprepade gånger.

Vad matte inte förstod när hon raglade upp efter mitt extranummer (flytta runt köksstolarna) var att hon ju skulle komma och sitta med mig i soffan och njuta av soluppgången.
Tröga människa!

Istället morrade hon något ohörbart och jag fick lägga mig i soffan och titta på soluppgången alldeles ensam.
Stackars grisen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0